torsdag, augusti 14

Du vet.

Det är det svåraste jag har gjort. Som att ha flera alternativ att skada sig själv på. Som att sudda ut en del av sin framtid, en del av sig själv. Skada genom att hjälpa. Jag har inte andats, har inte tittat, har inte känt. Försökte stänga av.

Sekunderna blev timmar mitt i en blinkning. Igår blir förra året så fort och jag vill inte. Vill inte. Kan inte. Men måste. Allt jag trott på blev så kallt.

Det är det svåraste jag har gjort. Låt det bli bra nu.
May it be your journey on
To light the day
When the night is overcome
You may rise to find the sun

Inga kommentarer: